Äntligen är det vår!
Livet som varit på paus början äntligen igen!
Det är detta jag väntat på hela jä*la vintern!
Sol, värme och snö som försvinner!!
Förlåt min frånvaro från bloggen, jag har väl inga läsare men jag har inte uppdaterat på länge. Kanske för att jag försöker hålla humöret uppe men det går inte- vintertid alltså. Jag hatar livet vintertid!
Men nu börjar livet igen. Som sagt. Jag är hemma i min barndomsby hos mina föräldrar på ett lååångt påsklov. Imorgon åker jag hem till "stan" igen efter 13 dagar här uppe i fjällen.
Och vädret har varit toppen!
Slänger in lite bilder:
Underbara bilder, visst!
Men jag känner mig sjukt begränsad, dagligen. Av min CMT...
- Jag hoppar på kryckor för att inte tappa balansen, alltså är jag inte vidare hjälpsam.
- Jag sätter mig och blir "servad" för jag klarar inte av allt spring hit och dit, fram och tillbaka, upp o ned...
- Jag håller mig mest hemma, går inte in på affären för å handla tex. För att jag är rädd för vad folk ska tänka om mig..
Det mesta går inte förklara...
Over and out.